ANDREAS

Jag vaknar upp med samma tomhet, som jag somnade till igår, jag vaknar upp till samma tomhet och samma tystnad

men när jag ligger här, så har jag fått en bild för ögonen, och det är som om den stannar kvar, trots att tiden går och går

jag är som en sång, en sång som föddes tomhänt, nu när jag har vaknat vill jag jag gräva, jag vill gräva efter guld och diamanter

men när jag tänker efter

allt det som jag söker efter finner jag hos dig,och allt det som jag gör, gör jag för din skull,

jag ger dig en del av mitt hjärta, det ligger nu i din hand, om du vill,  får hjälpa en rastlös man, och jag vet att jag sårar dig ibland, men du ska veta att du har mitt hjärta,jag ser det själv, det ligger i din hand.

när jag ligger där på morgonen, kan jag höra din röst som ber mig att komma, men du är aldrig någonsin där, då viskar jag dit namn och då ser jag jämt, en form av ängel i mitt rum, snälla stanna där du är.

när jag sedan går upp, möts jag åter av din röst, en röst som säger mig och vägleder mig mot dina stigar, du vill visa mig vägen, där jag ska gå,

genom en massa barrskog, vill du att jag ska gå, med tysta ljudspår, som inte lämnar några fotspår efter sig,

du vill leda mig mot det högsta berget rakt igenom ingemanslandet,

du har en samma längtan som jag, du håller i mitt hjärta, och fortsätter styra mig ut från ingemansland till korsningen stanna eller gå

du möter upp mig där

du tar min hand och visar mig vägen tillbaka, tillbaka genom ingemansland, tillbaka till verkligheten, tillbaka till sanningen, tillbaka till livet, och innan vi skiljs åt ber jag dig, att  öppna din hand..

då ser jag att du har mitt hjärta i din hand.