ANDREAS

Jag sitter för mig själv, och det börjar gå mot kväll
och regnet utanför slår mot fönstret, men det kvittar väl
för det jag vill säga dig, är hur mycket jag saknar dig,
och allt det som du var för mig,
Jag skulle kunna byta allt jag äger, mot att du var hos mig

en tysnad lägger sig, när jag inser att kvällen är kommen utan dig
jag har försökt förstå, vad som hände just då, och jag har försökt att glömma dig

men minnet dröjer kvar, hos dig och allt det som var
jag skulle ge dig mer än allt, om du var här med mig

nu kan jag inget annat säga än att jag älskade dig